Jaha

Idag är jag bara arg, så förbannat jävla arg. Jag är nästa så arg att jag skakar. Hur fan kunde detta hända? Vilka jäkla faser är det man ska gå igenom förens man slutar känna. Känna som om någon slitit ut ditt hjärta, stampat på det trehundraelva gånger och sedan försökt att sätta tillbaka det igen. Om man är realistisk så vet man att det aldrig skulle gå att sätta in igen. Vetenskapligt omöjligt. Ungefär så känns det nu, det var så mycket som jag var glad för. Ingenting känns lika kul längre, mest irriterande jobbigt. Jag kan inte riktigt koncentrera mig, knappt sova eller äta. Jag måste rycka upp mig, det är inte likt mig att vara så här. Men fan vad arg och besviken jag är.